Att lära sig av sina misstag.
Nu när jag har haft åtminstonde två veckor som har varit väldigt bra, och jag har följt det jag vill, och gjort som jag vill, så har jag haft lite tid att reflektera över varför mina tidigare viktnedgångsförsök aldrig har fungerat. Jag har försökt att gå ner i vikt fyra gånger tidigare.
Första gången så provade jag på någon pulverdiet. Jag stod ut några dagar. Sen var jag så hungrig att jag åt hur mycket som helst, och svor över att aldrig testa det igen. Då försvann suget att vara nyttig och försöka gå ner i vikt totalt.
Andra gången så började jag träna hysteriskt. Jag köpte en matta för att träna pilates på. VARJE dag. En timme minst. Jag ställde mammas träningscykel i mitt rum och cyklade en mil om dagen. Minst. Jag gick på långa dagliga promenader. Och försökte samtidigt äta så lite som möjligt. Det funkade inte heller. Jag tröttnade på att aldrig göra annat än träna, och jag blev så hungrig att jag höll på att driva mig själv till vansinne.
Tredje gången försökte jag utesluta allt vad bröd/pasta/ris/potatis/godis/glass/bakverk osv heter. Vilket ledde till att det enda jag ville ha var just det. Det slutade med att jag totalt frossade i rostade mackor med ost.
Fjärde gången gick jag ner 7 kg på tre månader. Det gick ju bra det här, tänkte jag, "såhär länge har jag aldrig klarat mig" tänkte jag när 2,5 månad hade gått. Jag började springa 3 dagar i veckan, uteslut återigen pasta/ris/potatis/bröd. Sen skadade jag benet. Jag kunde inte springa längre. Jag började äta bröd. Vilket ledde till tröstätning för jag kände mig så dålig som aldrig kan hålla någonting... Och gick upp 10 kg.
Därför försöker jag nu lära av mina misstag. Jag äter pasta/ris/potatis/bröd, men i en liten mängd. Jag tycker alldeles för mycket om det för att strunta i det, och jag tror inte att kroppen mår dåligt av kolhydrater i en vettig mängd. Då känner jag att jag får det där jag vill ha, men jag överäter inte.
Och nu startar jag med en (i princip) godisfri månad, för att komma ifrån det dagliga behovet av socker. Vilket har gått över förväntan. Sedan kommer jag äta godis, men bara på helgen och i en vettig mängd. Dvs inte äta en Ben and Jerrys, en hel chipspåse och en chokladkaka, som jag tidigare gjort.
Ibland tror jag det är himla viktigt att se tillbaka på vad man har gjort, och se vad man kan lära sig av det. Oftast kan man det.
Första gången så provade jag på någon pulverdiet. Jag stod ut några dagar. Sen var jag så hungrig att jag åt hur mycket som helst, och svor över att aldrig testa det igen. Då försvann suget att vara nyttig och försöka gå ner i vikt totalt.
Andra gången så började jag träna hysteriskt. Jag köpte en matta för att träna pilates på. VARJE dag. En timme minst. Jag ställde mammas träningscykel i mitt rum och cyklade en mil om dagen. Minst. Jag gick på långa dagliga promenader. Och försökte samtidigt äta så lite som möjligt. Det funkade inte heller. Jag tröttnade på att aldrig göra annat än träna, och jag blev så hungrig att jag höll på att driva mig själv till vansinne.
Tredje gången försökte jag utesluta allt vad bröd/pasta/ris/potatis/godis/glass/bakverk osv heter. Vilket ledde till att det enda jag ville ha var just det. Det slutade med att jag totalt frossade i rostade mackor med ost.
Fjärde gången gick jag ner 7 kg på tre månader. Det gick ju bra det här, tänkte jag, "såhär länge har jag aldrig klarat mig" tänkte jag när 2,5 månad hade gått. Jag började springa 3 dagar i veckan, uteslut återigen pasta/ris/potatis/bröd. Sen skadade jag benet. Jag kunde inte springa längre. Jag började äta bröd. Vilket ledde till tröstätning för jag kände mig så dålig som aldrig kan hålla någonting... Och gick upp 10 kg.
Därför försöker jag nu lära av mina misstag. Jag äter pasta/ris/potatis/bröd, men i en liten mängd. Jag tycker alldeles för mycket om det för att strunta i det, och jag tror inte att kroppen mår dåligt av kolhydrater i en vettig mängd. Då känner jag att jag får det där jag vill ha, men jag överäter inte.
Och nu startar jag med en (i princip) godisfri månad, för att komma ifrån det dagliga behovet av socker. Vilket har gått över förväntan. Sedan kommer jag äta godis, men bara på helgen och i en vettig mängd. Dvs inte äta en Ben and Jerrys, en hel chipspåse och en chokladkaka, som jag tidigare gjort.
Ibland tror jag det är himla viktigt att se tillbaka på vad man har gjort, och se vad man kan lära sig av det. Oftast kan man det.
Att göra slut med sig själv.
Det känns nästan som om jag har gjort slut med mig själv. Klippt banden och lagt alla mina grejer i en låda i trappuppgången. Som om jag skrikit i mitt eget ansikte, "DIG VILL JAG ALDRIG SE IGEN, FÖRSTÅR DU DET?!".
På ett sätt känns det hårt. Alla vanor. Onyttiga vanor. Lata vanor. Dom ska bort.
På ett sätt känns det spännande, och bara så otroligt bra. Jag ska bli Nya Meadow. Nya. Allt ska vara nytt. För att bekräfta det lite mer så har jag nu klippt håret. För nu är det Nya Meadow som pratar. Inte den gamla, lata som gärna äter chips till frukost och gärna skulle anställa en butler (som förövrigt isåfall MÅSTE heta Ture, så kanske han skulle kunna ge mig lite tur, hehehe. Herregud vad jag är trög.) för att hon är för lat för att göra någonting själv. "Men du, Ture, kan du gå en powerwalk åt mig, schyssta? Snällaaaa Ture?"
(Nu blir jag ju nästan lite kär i idéen att ha en egen Ture, men näe, jag lovar, jag ska försöka hålla mig ifrån det.)
Jag vill ha någon månad framåt nu... Jag vill ta nya bilder, och se att det händer något med kroppen. Och så blir det roligare att blogga då med, när jag har något att visa.
På ett sätt känns det hårt. Alla vanor. Onyttiga vanor. Lata vanor. Dom ska bort.
På ett sätt känns det spännande, och bara så otroligt bra. Jag ska bli Nya Meadow. Nya. Allt ska vara nytt. För att bekräfta det lite mer så har jag nu klippt håret. För nu är det Nya Meadow som pratar. Inte den gamla, lata som gärna äter chips till frukost och gärna skulle anställa en butler (som förövrigt isåfall MÅSTE heta Ture, så kanske han skulle kunna ge mig lite tur, hehehe. Herregud vad jag är trög.) för att hon är för lat för att göra någonting själv. "Men du, Ture, kan du gå en powerwalk åt mig, schyssta? Snällaaaa Ture?"
(Nu blir jag ju nästan lite kär i idéen att ha en egen Ture, men näe, jag lovar, jag ska försöka hålla mig ifrån det.)
Jag vill ha någon månad framåt nu... Jag vill ta nya bilder, och se att det händer något med kroppen. Och så blir det roligare att blogga då med, när jag har något att visa.
Jag har två olika före-bilder; en med ett par jeans som är på toook för små, och en vanlig där jag bara står. Dock i sport-bh. Det tänkte jag inte på innan, men det får jag väl bjuda på, haha. Eftersom jag ändå är anonym här på bloggen, så är det antagligen ingen som kommer veta att det är jag ändå. :)
Det är flera olika anledningar till att jag väljer att hålla mig anonym här, inte för att jag egentligen skäms, utan en del annat som jag väljer att inte ta upp. Så jag hoppas att ni kan ha förståelse för det, även om jag kan förstå att det är tråkigt att inte få ett ansikte på den man läser om. Men jag kan säga att jag är blond, så nu får ni hitta på en egen Meadow i erat huvud!
Senare ikväll (om jag hinner) ska jag fixa ihop en liten bild, som gör det lätt att följa min utveckling, och så sätter jag dit mina "före-bilder" på. Hua. Men... Jag ska. Det är sanningen, och ibland är sanningen hård. Mest för en själv.
Nej, nu ska jag gå och dansa lite i köket medan jag städar och diskar lite, det ser ut som om någon har lekt krig där inne. :D Sedan ska jag ut på en liten kvällspromenad, känner att jag behöver lite luft, och att röra på sig gör ju inte särskilt mycket. ;)
Och så måste jag säga; Nu efter att ha kollat runt på många vikt-bloggar, så blev jag så himla peppad! Åh vad ni alla är duktiga! Heja er! :)
Det är flera olika anledningar till att jag väljer att hålla mig anonym här, inte för att jag egentligen skäms, utan en del annat som jag väljer att inte ta upp. Så jag hoppas att ni kan ha förståelse för det, även om jag kan förstå att det är tråkigt att inte få ett ansikte på den man läser om. Men jag kan säga att jag är blond, så nu får ni hitta på en egen Meadow i erat huvud!
Senare ikväll (om jag hinner) ska jag fixa ihop en liten bild, som gör det lätt att följa min utveckling, och så sätter jag dit mina "före-bilder" på. Hua. Men... Jag ska. Det är sanningen, och ibland är sanningen hård. Mest för en själv.
Nej, nu ska jag gå och dansa lite i köket medan jag städar och diskar lite, det ser ut som om någon har lekt krig där inne. :D Sedan ska jag ut på en liten kvällspromenad, känner att jag behöver lite luft, och att röra på sig gör ju inte särskilt mycket. ;)
Och så måste jag säga; Nu efter att ha kollat runt på många vikt-bloggar, så blev jag så himla peppad! Åh vad ni alla är duktiga! Heja er! :)
Hur läget egentligen är, och hur det ska ändras.
Nu, väger jag ca 15 kg mer än vad jag vill väga. Nu väger jag 80 kg, det är mer än vad jag någonsin har vägt tidigare. Och lite för mycket, när man är 160 cm lång.
65 kg, som är mitt ungefärliga mål; kan låta mycket. Men, jag har en ganska bred kroppsform, och vi får väl se vad som händer, men jag skulle vara nöjd om jag hamnar kring 65 kg igen.
Mitt mål nu, är att den 1:a juni väga 65 kg. Det är 22 veckor dit nu. Det känns realistiskt.
Jag ska nå mitt mål genom:
Motion:
- Varje dag gå en promenad på en halvtimme, minst. (Men jag satsar på en morgonpromenad på 30 minuter med stavar, och en kvällspromenad på 30 minuter)
- Minst en gång i veckan träna hårt, det ska riktigt KÄNNAS. (Men jag satsar på att träna så 3-4 gånger i veckan, men en gång är ett måste)
Mat:
- Endast äta "kolhydrater" ( pasta, ris, potatis, bröd) till middagen, och en begränsad mängd.
- Jag tillåter mig äta utemat, men ska helst välja bättre alternativ såsom kebabsallad. Men, att äta hamburgare och pomme någon gång, är helt okej. Jag vet att om jag säger att jag inte får göra det, så är det det enda jag kommer att göra.
- Äta mycket frukt och grönsaker.
Godis:
- Jag tillåter mig att äta godis, men inga mängder. Och endast på helgen. Jag byter ut godis/chips mot morötter och gurka med gräddfilsdipp, lite vindruvor eller annan frukt eller några rutor mörk choklad.
65 kg, som är mitt ungefärliga mål; kan låta mycket. Men, jag har en ganska bred kroppsform, och vi får väl se vad som händer, men jag skulle vara nöjd om jag hamnar kring 65 kg igen.
Mitt mål nu, är att den 1:a juni väga 65 kg. Det är 22 veckor dit nu. Det känns realistiskt.
Jag ska nå mitt mål genom:
Motion:
- Varje dag gå en promenad på en halvtimme, minst. (Men jag satsar på en morgonpromenad på 30 minuter med stavar, och en kvällspromenad på 30 minuter)
- Minst en gång i veckan träna hårt, det ska riktigt KÄNNAS. (Men jag satsar på att träna så 3-4 gånger i veckan, men en gång är ett måste)
Mat:
- Endast äta "kolhydrater" ( pasta, ris, potatis, bröd) till middagen, och en begränsad mängd.
- Jag tillåter mig äta utemat, men ska helst välja bättre alternativ såsom kebabsallad. Men, att äta hamburgare och pomme någon gång, är helt okej. Jag vet att om jag säger att jag inte får göra det, så är det det enda jag kommer att göra.
- Äta mycket frukt och grönsaker.
Godis:
- Jag tillåter mig att äta godis, men inga mängder. Och endast på helgen. Jag byter ut godis/chips mot morötter och gurka med gräddfilsdipp, lite vindruvor eller annan frukt eller några rutor mörk choklad.
Det som är min röda tråd, är inga förbud. När jag skapar förbud, så är det enda min hjärna tänker på, och tillslut sitter jag där med en chipspåse och har tryckt i mig hela på 10 minuter. Så, inga förbud. Det är tillåtet att äta chips, men inte varje helg och inte hela påsen.
