Hej då fettet på min kropp. Jag ska kämpa för att du ska bort. Du känns lite som en avlägsen släkting som jag inte vill ha på besök, men som ändå har trängt sig på och vill sova på soffan i vardagsrummet. Men det känns SÅ obekvämt att ha på besök, för man kan inte göra vad man vill. Så, hej då.
Jag är så otroligt pepp! Det känns så bra att verkligen ha bestämt sig nu, även om det ibland hamnar lite onyttiga grejer i magen, så är det absolut inga mängder. Vilket jag har mäkt att min kropp mår så BRA av. Herregud, jag har inte mått såhär bra på länge.

Jag märker att min kropp börjar fungera lite mer normalt också... Träningen gör att jag inte har ont överallt hela tiden, utan när jag har tränat ordentligt så känner jag mig smidig och varmt avslappnad i hela kroppen!
Så nu har jag bestämt mig för att gå till träningslokalen och träna där måndagar och fredagar, och ibland tisdagar. För då fanns det pass som passar mig (haha, pass som passar... höhöhö, ibland är man fyndig utan att man menar det).
Och så har jag ju köpt Wii fit, och ett annat träningsspel till wii (visade en bild på det i förra inlägget, minns inte vad det heter för tillfället, men det var rätt bra faktiskt!) som jag ska köra minst en gång i veckan.
Sen mina dagliga promenader på 30-60 minuter. Känns som om det är en rätt bra grund!

Jag vill säga hej då till fettet, och aldrig mer ska det få bo på mig! (Bristningarna gör mig inget, dom är en del av mig nu, och jag har aldrig hört någon annan som stör sig heller... Så, det visar bara att man har ränder som en tiger och kan ryta ifrån när man behöver... Eller, något. Haha, min logik är inte alltid den bästa. Men, bristningar är inget att skämmas över. Väldigt många har dom, och tillslut bleknar dom iallafall.)