Jag har blivit helt galet besatt. Heeelt galet besatt. Av champinjoner. Va, vad sa du? I alla såser jag äter, så slänger jag gärna ner lite champinjoner. Va? Idag gjorde jag en god sås, och la såklart till lite champinjoner på slutet. ...Vad sa du nu? Meadow, du hatar champinjoner. Du kommer ihåg det va..?

Jag har ALDRIG i hela mitt liv gillat champinjoner. Champinjoner är såna slemmiga grejer man råkar få med i mat man beställer ibland, och försiktigt petar bort för att dom inte ska gå sönder och förstöra hela maten. Dom känns lite som sniglar, och smakar vedervärdigt.

Men... Jodå. Konsistensen bryr jag mig inte så mycket om, och dom smakar bara så gott. Så. Himla. Gott. Vad är det här för konstig craving? Att bli besatt av apelsiner, pasta, choklad, glass, ris osv i all oändlighet förstår jag. Men... champinjoner? Speciellt eftersom jag aldrig någonsin velat smaka på champinjoner tidigare. Vad är det som händer med mig?!
Men, med tanke på att cravingen innan denna, var lingonsylt, så är jag ju inte så förvånad, egentligen. Inte heller kanske förvånande att jag aldrig i hela mitt liv gillat lingonsylt heller, men nu älskar det? Haha, kroppen är ibland lite galen måste jag säga.

Nya Meadow gillar tydligen champinjoner. Och lingonsylt. Jag tror den här nya Meadow är några år äldre än den gamla.
Jag gillar henne, den där Nya Meadow. Hon är rätt smart ändå.